Då snurrar tänkar och fundrtingar i huvudet på mig igen.
Jag har ju minnes luckor från första vändan till Falun (akuten) med Denver.
Och i går satt jag och läste gamla blogg inlägg. Samtidigt som det var jävligt jobbigt så känns det ju skönt att se att det faktiskt gått bra. Och vi fick rätt hjälp till slut.
Men det tog tid men det har hjälpt oss otroligt mycket och vi har sluppit många resor till Falun.
Men då kommer vi till varför allt är så himla jobbigt just nu.
Tänk om Denver får andnings uppehåll när han börjat förskolan och ingen ser det. Och jag inte är där. Jag har inte ens lämnat han till mormor/farmor för några timmar.
Men samtidigt behöver han få träffa barn i samma ålder som han.
Jaja nog om det.

Annars da ?
Jag har väl fått urinvägsinflamation igen :(
Tredje gången på rad.
Jag saknar mina stora hjärtan som är hos mormor och härjar loss men kommer hem i morgon.
Lägger upp lite gamla och nya bilder på min lilla kämpe jag trodde jag skulle förlora men nu har sett att det gått bra och bara blir bättre. Men tyvärr kommer andnings uppehållen inte vara över vid 1 års ålder med tanke på hur ofta han har dom fortfarande.
Den 17 nästa många är det dags för läkar besök i Falun igen så får vi se vad dom sejer då.

Men nu ska jag vila lite.
Ha det så bra med er!

Fina Theodore. Barnens fasters katt.

Min älskade son och mitt lilla monster.

Här hade mitt lilla monster börjat piggna på sig på sjukhuset första vändan vi blev inlagda.